Att våga klippa navelsträngen till trygghet och rutin.
Jag tror inte jag förstått riktigt att jag faktiskt flyttar om en månad.
Den 18:e april jobbar jag min sista dag på Ica Maxi, den 22:a april åker jag och den 24:e april börjar min anställning på restaurangen.
Det mesta är klart inför resan, det sista jag väntar på är mitt norska konto med tillhörande kort.
Jag kommer sakna ihjäl mig efter vänner och familj men vi alla vet att jag inte är borta för alltid! Det är bara temporärt och det är något jag måste/vill göra för mig själv.
För det första är det bra att ha med sig som merit att ha jobbat utomlands, jag tror även att jag kommer växa mycket i mig själv och utveckla ett ännu starkare självförtroende.
Visst, jag åker dels till Norge för att tjäna pengar men mest är det för att klippa navelsträngen till trygghet och rutin, få se något helt nytt, att träffa nya människor.
Jag är livrädd för att inte vara bra på mitt jobb, som jag är på Ica. Där kan jag det allra mesta men här kommer jag som med den första tiden på Ica vara rädd för att göra fel men ändå jätte taggad på att lära mig deras rutiner och sätt att jobba på!
Kände bara att jag ville skriva av mig lite. Det finns som ni säkert förstår väldigt många tankar i mitt huvud just nu.